Letters
5. Grandpa Claes Erik Writes From The Hopital Bed 1933
Enveloped stamped July 19th, 1933 and addressed to Mrs Margareta Graf.
Fru Margareta Graf
Bergtomta Kölarängen
Älta i Sthlm 20
Stockh d. 19 juli 33
Hjertlig Gratul. Greta
Jag ligger å skriver passar på medan fönstret är stängt svårt att hålla pennan hur mår
LarsGustaf å Tusse säg åt honom att han får följa med morfar åka sk??e?? i vinter.
Mår bra äter min lever 1,50 hekto varje dag kl 12. Blodet ökat från 30 - till 65.
Tar promenad varje dag masage var annan dag. En rigtig masör som lovat att går det
bra så kan hända att man kommer igång igen. Doktorn tittar bara på mig och småler.
Han frågar inte Hur står det till då var man halvdö. Här står fönstret öppet hela
nätterna fyra filtar jag fryser ändå. Får se vad överläkaren säger. Han har varit
borta 3 veckor. En väldigt trevlig karl. Det här sjukhuset skulle man kommit till
från början så hade nog varit bättre. Nu slutar jag. En stor broms flög utanför
kalt å ruskigt.
Hälsningar till er alla å lilla Tusse med
Claes Erik
8. Inskrivningssedel, February 1945
Lars-Gustaf's inskrivningsedel till F5, Kungliga Krigsflygskolan i Ljungbyhed
Lars-Gustaf assigned to training at F5 which was the Royal Air Force Academy in Ljungbyhed, Sweden.
9. Steninge June 25, 1945
Lars-Gustaf and his mother Inez write a note card to grandma Cecilia from Steninge outside Halmstad.
Cecilia Jonsson
Eriksdalsg. 17 1tr
Stockholm
Hagel
Steninge
Halland
10. June 12, 1946
Letter to Lars-Gustaf after his death from his cousin Inga dated June 12, 1946.Stockholm den 12 juni 1946.
Till Lars-Gustaf!
"Hej min kusin!" skrev jag som överskrift i brevet till Dig, men jag hade velat skriva "Hej min lilla kusin!" Det gjorde jag inte, ty jag tyckte, Du hade blivit så stor, men för mig skall Du alltid förbli min lilla kusin.
Då, när jag skrev, stod syrenerna i knopp. Nu har de slagit ut, men Du har rest ifrån oss, från allt det vackra här, långt bort. Du har rest bort för att vila från allt jakt och buller till ett vackrare land, där blommorna aldrig vissna, där det alltid är vår Och Du själv blev som en vårdikt här på jorden, en vårdikt, man ej glömmer, utan alltid skall minnas som något ljust och vackert. Tack för allt!
Din kusin Inga.
Jordens oro viker
för den frid, som varar.
Graven allt förliker.
Himlen allt förklarar.
